Because I'm a girl.

~Translation (English)~
I just can't understand the ways
Of all the men and their mistakes
You give them all your heart
And then they rip it all away

You told me how much you loved me
And how our love was meant to be
And I believed in you
I thought that you would set me free

(REFRAIN):
You should've just told me the truth
That I wasn't the girl for you
Still, I didn't have a clue
So my heart depended on you, whoa

(CHORUS):
Although I'll say I hate you now
Though I'll shout and curse you out
I'll always have love for you
Because I am a girl

Been told a man will leave you cold
Get sick of you and bored
I know that it's no lie
I gave my all, still I just cry

Never again will I be fooled
To give my all when nothing's true
I won't be played again
But I will fall in love again

(REFRAIN)

(CHORUS)

I loved you so
Now you leave me in the cold
How could this be
I thought that you'd only love me

Into the night
I will pray that you're alright
You hurt me so
I just can't let you go

You took advantage of my willingness
To do anything for love
Now I'm the only one in pain
Will you please take it all away

Never thought being born a girl
How I can love you and be burned
And now I will build a wall
To never get torn again

Ja, vad nu?

Dagen gick ganska så fort vilket jag är extremt glad över!

Jag hade även det roligt på DV (drömvärkstaden i söderhamn) men när jag väl kom hem så blev jag plötsligt så otroligt depp... Jag vet inte riktigt varför, jag har blivigt depp väldigt ofta nu för tiden, men om jag blir det bland folk så gömmer jag det gärna och fortsätter spela glad, det funkan antar jag men det känns så jobbigt... Jag får den känslan oftare och oftare nu för tiden... Att jag blir ultra depp och att jag får världens ångest över små saker.

Jag var ofta depp i 7an men lyckades ta mig ifrån det genom att helt enkelt lura hjärnan att man är lycklig. Som min mamma sagt, om man fortsätter att le kommer man kunna lura sig själv en vacker dag att man är glad. Men nu är jag rädd att jag håller på att återgå till vem jag en gång var...

MEN NOG OM DET!

TA EN ENHÖRNING I SVANSEN OCH SPY UT NÅGRA REGNBÅGAR FÖR HÄR SKA DET ...sovas? ah, jag vet inte.

Måste städa i morgon också för annars slänger mamo alla saker på golvet...hon har gjort det förut och vill inte få dom minnena uppstoppade i nynnan :C

Mitt peruk huvud! :D med en icke färdigstylad L peruk!!

oyeah!

JAG VILL SOVA OCH DET NUU!!!

Inget särskilt har hänt idag :/ Har fått ett peruk huvud <3 kan kanse lägga upp bilder på der sen. Håller fortfarande på att döpa det...hmmm...undra vad det ska få heta...?

Är hos min far nu. Ska nog fixa en kopp te och mysa~

Jag, Bea och Ita bjuder på bilden!

(som togs igår btw)  

Se mer på http://lemonwheels.deviantart.com/ 

Känner att jag behöver skriva av mig lite...

Enda sedan jag var liten så har jag viljat vara en kille istället för flicka. Den här känslan är inte bara en sådan som typ " ameh bah, killar har det bättre!" nej, jag tänker inte så. Jag känner helt änkelt inte att jag är en tjej!

Jag minns när jag sa det till en kill-kompis i tidiga mellanstadiet, att jag ville vara en kille. Han tyckte bara jag var knäpp i huvudet xD och det är väll det jag är antar jag.

Denhär känslan kan nog a skapats just då jag var nyfödd. Min mamma blev "sjuk" då hon födde mig så pappa fick ta hand om mig istället den första tiden. Man kunde lätt se att pappa hälst viljat ha en pojke varav leksakerna jag fick var endast bl.a leksaks bilar och tv-spel. Den enda barbien jag ägde då var en som han hade haft. Den var naken, brösten var avklippta och var målad som en kiss medlem i ansiktet! :D

Nuför tiden så känner jag av denhär känslan innom mig mer och mer, starkare och starkare att jag inte är en tjej! Jag har svårt att förstå mig på "tjej saker" och klär mig hällst i pojk kläder eller liknande. Jag har försökt vara mer "tjejig" jag har försökt gilla hästar, bära kläning och kjol och till och med sminka mig! (sminkar mig aldrig om inte lite fondasion?? ibland varav att jag blir så röd i ansiktet av kylan) men det har aldrig hållt särskilt länge.

Många som inte känner mig brukar ta mig för att vara kille och får ofta höra att jag ser ut som en kille av mina kompisar.

Det känns jobbigt...RIKTIGT jobbigt att försöka anpassa sig som "tjej" i dagens sammhälle då man inte känner att man är en.

Men jag känner inte mig tillräkligt självsäker för att gå och säga att jag är kille, även om jag känner att jag är det. Men efter skolan. Om jag fortfarande har denhär känslan (vilket jag troligen har) så har jag planer på att göra något åt detta.

Det gör värkerligen ont i bröstet! som om känslan äter mig innifrån. 

Jag skulle kunna sitta hur länge som hällst och skriva om alla mina pojkiga sidor (varav det är istortsätt de enda sidor jag har) men jag orkar inte skriva mer! 

fölååååt :C!! Tur att man har en blogg som ingen läser :D Då slipper man klagomål~

Jani, har haft jul och nyår. Inget jag orkar skriva om precis xD mådde piss illa på nyår </3

Min katt Trassel dog nyligen... han blev ca 14 år. Jag ser honom fortfarande som min katt för han har inte dött från mitt hjärta <3

Har klippt och blekt om håret igen! vilket är ganska så nice!! Dock växer det som ogräs så det är redan utväxt :C

Så ser det ut typ :D nice right?

Och jag vet att jag ser smart ut när jag gör detdär ansiktsutrycket!

saknar honom<3